Sitter här hemma i soffan och är så jävla nervös inför morgondagen. Jag och drygt 12.000 övriga ska för första gången få se Kalmar FF spela på en riktig hemmaarena värd laget.
Det känns som att det är jävligt mycket som står på spel, jag är nästan nervösare än inför de sista matcherna 2008. Det känns som att jag är i rätt fas i livet för att få en ny rutin runt matcherna. Man minns tillbaka på åren som varit och inser vilka olika stadier ens normala matchrutiner varit i.
De första riktiga minnena med mer eller mindre normala matchdagsrutiner var väl i början av 2000-talet. När man började hänga med Svedjenäsarna. Vi körde hårt inför matcherna och det var ofta blöta och tuffa utekvällar dagen innan eller på matchdagen. Vi körde VIP-bord på både hemma och bortamatcher. Kompisgänget var grymt tighta, vi reste mycket tillsammans och istort sätt alla var alltid med. Vi hyrde egna bussar med lite mer plats, vi betalade gärna för det för vi ville ha stora ytor för att öppna upp festen ordentligt redan på väg till matchen (och ibland var den vägen jävligt lång). Eller när vi satt ute i Lindsdal på nån fest som vi mer eller mindre hade bjudit in oss själva till, tände ljus och bildade något som skulle blivit en riktig fotbollsfirma. Firma 14. Minnena från den perioden är många, men en sak är säker, Vi gick all in inför varje match!
Det var en jävligt rolig period. För övrigt så fick jag tillbaka den känslan lite förra lördagen då vi åkte till Halmstad. Folk var taggade, jag tycker Röda Dagar Framför Oss gjorde sitt. Det var också då som känslorna började komma för att en ny era är på gång. För runt mitten eller strax efter in på 2000-talet så började en ny rutin inför matcherna komma att kännas mer normal.
Jag för min del började jobba mer, jag och sambon flyttade till hus, saker och ting började sättas i gungning där och detta tog så klart en del fokus från mitt brinnande intresse för "kalmars röda bröder" som Affe skulle sagt.
Man fick prioritera bort mer och mer bortamatcher och på hemmamatcherna saknades mycket folk och den rätta glöden i folket hade sjunkigt.
Folk flyttade till London, Stockholm, Oslo, Växjö, Göteborg m.m
Kompisgänget började mer eller mindre splittras. Men man anpassade sig efter att ett tag ha befunnit sig i orutiner på eller inför matchdagen. Uppladdningarna blev lugnare och vi kanske hellre satt bara några stycken hos Cho och käkade och drack ett par kalla. Och nu senaste tiden har det varit Mollys när laddnivån ändå har varit hyffsad ibland. Men man saknar ändå tiden där vi alltid gick all in.
Sen då nu, inför denna säsongen så är det så mycket som är nytt. Och i mina ögon är det fan inte mycket som är negativt. Det enda som är lite synd, inte direkt negativt i den bemärkelsen men ändå lite synd, är att man inte har den fulla tron på laget iår. Man tror ju knappast på SM-guld inför denna säsong. Jag menar tänk om vi hade haft stämningen från tidigt 2000-tal, laget från senare 2000-tal, och en egen BRA låt som stämningshöjare när våra hjältar marcherar in på vår nya toppmoderna arena.
Men va fan vi har ju låten, vi har arenan, laget från 2008 kan vi bara drömma, iaf nåt år till. Och stämningen kommer inte riktigt komma tillbaka på samma sätt som det var då. Folk jobbar, folk har familjer och folk har flyttat. Men den stämningen vi hade på Sektion E borde inte vara omöjligt att få fram igen?
Och till detta lägger jag mitt fulla förtroende på att Supporterunionen tar tag i och styr upp!
Dom har ju alla förutsättningar i världen, en ny arena! Ett Kalmar som blomstrar på alla håll, det byggs på alla håll och kanter. Det snackas fotboll i varenda hörn på stan, varenda hem och varenda arbetsplats.
Om man tillsammans med Kalmar FF får den stämningen inne på arenan att bli en rutin så kommer mer och mer folk strömma till arenan för att ta del av stämningen. Kalmar är en så pass stor stad med studenter och annat löst folk så man borde kunna fylla en arena på drygt 12 000 platser i stortsätt varje match. Iaf när det är sjysst väder.
Detta får mig att tro eller iaf hoppas att detta året kommer en helt ny era att födas i rutinerna runt matcherna. Uppladdningen blir lugnare för min del, men för den yngre generationen skulle samma stämning som vi hade kunna skapas. Min stämning och upplevelse skulle utspela sig på Guldfågeln Arena. Där jag äntligen får se mitt Kalmar FF spela sina hemmamatcher på en riktig arena, med en publik som stöttar sitt lag, och en fullsatt klacka som ger dom de där lilla extra när det verkligen behövs.
Om föreningen och Supporterunionen bara håller en öppen debatt och ger och tar åt båda håll, och föreningen skjuter till SU lite stöd ibland så att t.ex en tifo-grupp kunde bildas. Alla bäckar små kommer leda till en fullsatt arena som standard, vilket generar mycket pengar till föreningen som kan stötta SU ännu mer, och framför allt bygga upp en stabil ekonomi och skapa ett rikigt bra lag igen.
Detta kan vara början på en ny era som passar mig perfekt!
Så kom igen Kalmar FF och Supporterunionen. Ni har ett tungt ansvar inte bara mot mig utan mot hela Kalmar. Till alla oss som lever för vårt lag, till alla dom som kanske bara går när AIK eller Djurgården kommer. "För det är mer spännande att titta på deras klack än på matchen." eller på alla jävla bakåtsträvare som skjutit upp den här arenan på olika sätt. Alla skulle må så mycket bättre av detta.
Ta för fan vara på denna chansen nu på alla plan. Försök inte bara glida på vågen av den nya arenan, det är nu ert jobb börjar.
Imon ska iaf jag göra vad jag kan, vara på plats!
Imorgon sjunger vi så Rydström och grabbarna går kycklingskinn på hela kroppen när dom marscherar in på arenan. Förlåt jag kunde inte låta bli att dra en sån som avslutning, tror tyvärr vi får välja oss vid det ett tag fram över.
Se fler dåliga exempel här.
Jag avslutar med lite skönsång från Halmstad. Tagga upp nu för fan!!
